De Björkmanska släktgrenarna
En viss osäkerhet råder om den Jöns Biörckman (1685-1772) som inleder släkttavlan, men enligt på senare tid funna uppgifter kan han ha varit militärmusikant och bott i Tiggesta, Stigtomta. Han var troligen far till Jöns Jönsson Björkman (1728-1788) som kom till Bärbo 1746 och farfar till Per Björkman (1765-1834). De var båda ryttare vid Livregementet till häst men också torpare i Bärbo. De båda bodde i Kapelltorp under Täckhammars säteri.
Pers son och sonson i sin tur hette båda Fredrik Björkman (1793-1838 och 1818-1890). De blev båda trädgårdsmästare vid Täckhammars gods och bodde som framgår av husförhörslängderna på Hemmingtorp, Bärbo. De första generationerna av släkten har noga utforskats i arkiven av Per-Axel Björkman (1898-1983).
Släkttavlan
Den här presenterade kompletta släkttavlan är begränsad till sju generationer av släkten med utgångspunkt från Jöns Björckman som föddes 1685 och den innehåller hittills kända grundläggande uppgifter om varje person. Begränsningar i uppgifterna har gjorts med hänsyn till vad som är föreskrivet i personuppgiftslagen, från och med 2018 enligt EUs regelverk (GDPR = General Data Protection Regulation).
För privat bruk finns alla mer utförliga personuppgifter antecknade i ett digitalt släktprogram (DIS) hos släktskrivaren. Det är ett mer komplett släktregister, baserat på det arbete som utförts av släktens tidigare utforskare. Det är vårt huvudregister som vi därför strävar till att komplettera med nya data som vi finner om äldre generationer, och att uppdatera kontinuerligt med aktuella uppgifter om Björkmansläktens medlemmar i dag.
Den släktmedlem som önskar få den kompletta släkttavlan i digital form på ett USB-minne, alltså med mer detaljerade uppgifter och med generationerna fram till våra dagar kan höra av sig via e-brev till släktrådet. Den som vill lägga in släkttavlan i eget släktprogram på sin dator kan även få en ged-fil. Digitalt material erbjudes släktmedlemmar mot löfte att inte lägga ut något av det på nätet.
Släktgrenarna
Släkten omfattar sex skilda släktgrenar benämnda efter den plats där den som inledde grenen var verksam.
Ripsagrenen
Ripsagrenen har sitt ursprung i den yngre av Fredrik Biörckmans (1793-1838) två söner, Gustaf Fredriksson Björkman (1821-1881), som blev kyrkoherde i Ripsa och Lid i Strängnäs stift. Med sin hustru Malvina Björkman f. Linderborg (1823-1905) hade han sju barn, Thore, Gösta, Anna (g. Larsson), Selma, Jenny (g. Sundström-Barkander), Elin och Hedvig (g. Westman). Den näst yngsta, Elin gifte sig med Herman Aronsson. De och deras fyra barn utvandrade till USA 1889. Genom två av sönerna, Georg och Holger finns ett antal björkmanättlingar i USA, som hållit kontakten med släktföreningen. Georgs dotter Margret, g. Fahrner-Elkin (1917-2006) har försett med material som här presenteras som ett bildspel över delar av släkten i USA.
***
De fem övriga släktgrenarna härstammar från Fredrik Biörckmans äldre son, Fredrik Björkman d.y. (1818-1890). Han blev efter sin far trädgårdsmästare vid Täckhammar gård i Bärbo, sedermera lantbrukare i Runtuna och gårdsägare i Nyköping. De fem sönerna med Betty Björkman, f. Hultqvist (1814-1881) skingrades till olika platser och var upphov till de fem släktgrenar som går under benämningar efter de platser de hamnade.
Askersundsgrenen
Äldste sonen Gustaf Björkman (1842-1898) blev efter andra missiv i Strängnäs stift kyrkoherde i Askersund och kontraktsprost i Kumla. Han var gift med Anna Björkman f. Söderberg (1848-1921) och de hade två söner, Erik och Gunnar, och två döttrar, Helena och Ingrid.
Gävlegrenen
Den andre sonen, Adolf Björkman (1844-1903) blev stationsinspektor i Gävle. Hans hustru var Nanna Björkman f. Broström (1862-1933). De hade en son, Olle, och två döttrar, Karin och Greta.
Eskilstunagrenen
Tredje sonen var Oskar Fredrik Björkman (1845-1910). Han började som lantbrukare och arrendator men blev så småningom kassör i Eskilstuna. Han var gift två gånger och hade tio barn, fem i vardera äktenskapet. Med Adèle Björkman f. Rundqvist (1853-1883) hade han två döttrar, Maria (g. Jacobsson) och Signe (g. Göthe), och tre söner, Nils, Per Erik och Sven. Med sin andra hustru, Agda Björkman f. Thorin (1860-1904) hade han en son, Anders, och fyra döttrar, Anna, Ingrid (g. Gamstopr), Dagmar (g. Schiller) och Märta.
Årdalagrenen
Årdalagrenen inleds av Fredrik Björkmans son fjärde son, Axel Björkman (1850-1930) som var kyrkoherde och prost i Årdala och Forssa. Han och hans hustru Nanna Björkman f. Almqvist (1863-1929) ligger begravda på Årdala kyrkogård. De hade två döttrar, Elna - tidigt död -, Gerda (g. Indrehus), och två söner Gustaf och Per-Axel. Per-Axel Björkman (1898-1982), som liksom sin far blev präst. var engagerad i utforskandet av släkten. Bland annat skrev han en artikel om släkten som en prästsläkt.
Gillbergagrenen
Erik Björkman (1852-1922), femte och yngste son till Fredrik Björkman var kyrkoherde i Gillberga och Lista. Han inleder den Gillbergska grenen av släkten. Han och hans hustru Sigrid Björkman f. Segerbrand (1846-1920) har sin grav på kyrkogården i Gillberga. De hade tre döttrar, Elsa, Ruth (g. Lindqvist), Märta (tidigt död), och två söner, Thorsten (släktens genealog och initiativtagare till släktföreningen), samt Ivar. Från prästgården i Gillberga finns en fin samling foton från början av 1900-talet.
Prästsläkten Björkman. Namnet Björkman har burits av fem präster, verksamma i Strängnäs stift, och flera präster har varit ingifta i släkten.
Släktrådet önskar kontinuerligt få ta del av alla aktuella uppdateringar till släkttavlan vad gäller födda, ingifta eller sambor, avlidna, samt alla övriga kompletteringar. Även annat släktmaterial som lämpar sig för publicering på hemsidan, såsom foton, krönikor, dokument och varje typ av arkivmaterial, mottages med tacksamhet.
Allt släktmaterial som sänds in kommer genom släktrådets försorg att lämnas in till Landsarkivets rika samling av Björkmanniana.